Sök

 

Sverige vill säga upp skatteavtalen med Portugal och Grekland

Våra kommentarer till händelseförloppet.

 

Skatteavtalen med Portugal och Grekland skall sägas upp, meddelade finansminister Magdalena Andersson i måndags, 2021-03-22. På presskonferensen och i efterföljande intervjuer framkommer att främsta orsaken inte är att Sverige skall erhålla skatteintäkter på sådana pensioner som Sverige tidigare inte har haft beskattningsrätt till, utan att det är en orättvisa att svenskar kan pensionera sig i nämnda länder och därmed åtnjuta fördelar som respektive land erbjuder.

 

Sveriges befolkning, en ekonomisk elit

 – Vad gäller Portugal så sätter vi därmed punkt för mer än tio år av en skattefri gräddfil för den ekonomiska eliten. Det har ju varit en gräddfil som inte har funnits för vanligt folk. Den orättvisan undanröjs med det här, säger Magdalena Andersson.

 

Märklig argumentation, kan tyckas. Sedan när är den fria rörligheten inom EU och däribland en pensionering i Portugal och Grekland enbart möjlig för den ”ekonomiska eliten”? Såvitt vi känner till har möjligheten att pensionera sig i Portugal alltid funnits för alla svenskar, oavsett ekonomisk situation. Om vi tar oss friheten att försöka tolka påståendet ”…gräddfil som inte funnits för vanligt folk” så kan man anta att det är svenskar som omfattas av privat tjänstepension som åsyftas, eftersom det är sådan pension som Sverige inte har ägt rätt att beskatta. Enligt statistiska centralbyrån är det 3 014 000 svenskar som tillhör privat sektor och därmed omfattas av tjänstepension, vilket motsvarar drygt 60 % av den arbetsföra befolkningen. Om vi antar att procentsatserna är snarlika för personer som har gått i pension så är det således nästan två tredjedelar av alla pensionärer som tillhör den ”ekonomiska eliten” enligt finansministerns definition, d v s uppbär tjänstepension intjänad inom privat sektor. Vilka är då ”vanligt folk”, de som arbetat i offentlig sektor? Eller inte har arbetat alls? En svensk pensionär i Portugal betalar svensk skatt på allmän pension, tjänstepension från offentlig sektor och privat pensionsförsäkring. Portugal äger ensamt rätt att beskatta tjänstepension från privat sektor och skattesatsen i Portugal uppgår numera till tio procent.

 

Avtalet följer alla internationella normer

Skatteavtalet mellan Sverige och Portugal har väckt ont blod hos regeringen i flera år. Detta eftersom skattefördelarna har varit betydande, helt enligt regelverken, för den person som valt att flytta till Portugal. Avtalet undertecknades av Sverige och Portugal i början på 2000-talet och följer den lydelse (modellavtal) som OECD rekommenderar, d v s att tjänstepension skall beskattas i det land där man är bosatt, inte i landet man väljer att lämna. I internationella sammanhang är det alltid den s k hemvistprincipen som skall gälla. I kölvattnet av den ekonomiska krisen valde Portugal år 2009 att införa ett speciellt skattesystem, NHR – Non Habitual Residence, som syftar till att attrahera människor att flytta till Portugal. NHR-systemet medför att utländska pensioner beskattas lågt, numera tio procent skatt. Syftet med hela programmet är att dessa individer skall erlägga förhållandevis höga skatter på bostäder (inte minst i jämförelse med Sverige där vi i praktiken har regressiv skatt på boende) och konsumtion. I Sverige har vi valt att ha höga skatter på arbete och pension men försumbara eller obefintliga skatter på arv, förmögenhet, kapital och boende. I Portugal har man valt en annan väg, en väg som Sverige uppenbarligen har svårt att acceptera även om det är upp till varje medlemsstat inom EU att stifta sina egna skattelagar.

 

Risk för dubbelbeskattning?

Att skatteavtalet nu skall sägas upp, från och med årsskiftet 2021/2022, innebär att Sverige, i ett avtalslöst läge, kommer att beskatta alla pensioner. Om utflyttningen från Sverige är fullständig kommer skatten i Sverige att bli 25 % (SINK-skatt), i annat fall progressiv upp till 52 % skatt. Även Portugal har rätt att beskatta samma inkomst. Det föreligger alltså risk för dubbelbeskattning. På grund av interna portugisiska lagregler kommer dock Portugal att ta hänsyn till den skatt som redan har erlagts i Sverige. Portugal kommer därmed på frivillig väg att nedsätta sin skatt. Den totala skatten blir således 25 % för en person vars utflyttning från Sverige är fullständig.

 

 

Skäl för uppsägning? 

Att det finns ideologiska skäl till upprördheten (att skatten är lägre i andra länder) må vara hänt, men vilka är de sakliga argumenten? Ganska få, visar det sig vid en närmare granskning. Som ovan nämnts fastställer OECD att tjänstepension endast skall beskattas i bosättningslandet. I ett internationellt perspektiv följer därmed Sveriges skatteavtal med Portugal och Grekland den givna normen. Likväl försöker Sverige, så fort möjligheten ges, att frångå denna princip. Varför? Ett återkommande argument från finansministern är att företag som betalar för insättning till tjänstepension har fått yrka avdrag för beloppet. Det är förvisso helt korrekt. Vad finansministern däremot inte berättar är att det utöver insättning till pension även påförs en speciell skatt till svenska staten, särskild löneskatt på pensionsmedel, som uppgår till drygt 24 %. Denna skatt ger inga förmåner utan går rakt in i statskassan. Om ett företag i Sverige avsätter 50 000 kr till den anställdes tjänstepension så blir denna summa avdragsgill. Eftersom bolagsskatten är drygt 20 % blir det en positiv effekt för bolaget om ca 10 000 kr. Dock skall samma företag betala särskild löneskatt på pensionsavsättningen och denna effekt, som är negativ för bolaget, uppgår till ca 12 000 kr. Summa summarum tämligen neutralt för svenska statskassan, man har vare sig gått plus eller minus. Att därför hävda att arbetsgivarna har ”fått dra av” beloppet är en sanning med väldigt stor modifikation. Sverige förlorar inte en enda krona.

 

Vanligt med specialregler för att skapa incitament att flytta

Den rimliga orsaken till upprördheten torde därmed vara att skatten är lägre i många länder jämfört med Sverige och att den som, oavsett skäl, flyttar utomlands därmed åtnjuter en lägre skatt. Av 195 självständiga länder i världen återfinns den svenska inkomstskatten bland topp-5. Det blir därmed i praktiken alltid lägre skatt när en svensk pensionär flyttar utomlands. Till finansministerns försvar bör tilläggas att skatten i Portugal tidigare var noll procent vilket, med visst fog, väckte anstöt. Portugal tog dock till sig av den kritik som bl a Sverige framförde och ändrade skattesatsen till 10 % från och med 1 april 2020. Skattefrihet på tjänstepension existerar alltså inte längre för en svensk pensionär som står i begrepp att flytta till Portugal. Varje land har sin fulla rätt att stifta sina egna lagar och regler gällande skatter, så även Portugal. Det nuvarande NHR-systemet instiftades, pikant nog, av Socialdemokraterna i Portugal, Partido Socialista, och har ett brett stöd i det portugisiska parlamentet. Det rör sig alltså inte om något kryphål utan är en fullt medveten strategi från portugisiskt håll där tanken är att svenskar och andra nationaliteter, via sin konsumtion och sina fastighetsköp, skall gynna den inhemska ekonomin. Reglerna gäller i tio år och avser endast utlänningar som väljer att flytta till Portugal. Känns månne principen igen? Sverige har ett snarlikt system, s k expertskatt, där utlänningar med hög lön (ca 100 000 kr eller mer per månad) erbjuds skattefrihet på delar av sin lön om de flyttar till Sverige. Fördelarna gäller i fem år. Faktum är att de flesta länder har olika specialregler för att attrahera vissa grupper av människor att flytta till landet. I Portugals fall pensionärer, i Sveriges fall höginkomsttagare.

 

Ett skatteavtal fyller många funktioner

Att säga upp skatteavtalen med Portugal och Grekland, två EU-länder, är ett ovanligt och drastiskt beslut som får många andra konsekvenser gällande handel, utbyte mm. Avtalet med Portugal består av 7500 ord, den del som berör tjänstepension består av 38 (!) ord. Att stå utan avtal får alltså stor påverkan på många andra områden än pension. Antalet svenskar som flyttat till Portugal de senaste tio åren uppgår i genomsnitt till 487 personer per år, i Grekland är motsvarande antal 383 personer per år. Av dessa kan antalet pensionärer bedömas uppgå till drygt hälften. Är ett par hundra pensionärsutflyttningar varje år skäl nog att säga upp ett avtal mellan två länder? Portugisiska dagstidningar (bl a Jornal de Negocios) ifrågasätter nu den svenska uppsägningen och finansministerns retorik får många att höja på ögonbrynen. 

 

Framlidne Ingemar Hansson uttalade sig under sin tid som generaldirektör på Skatteverket (och vid tidpunkten tillika chef över Magdalena Andersson) om skatteavtalet med Portugal och konstaterade att det vore tämligen orimligt att säga upp ett befintligt avtal med ett annat EU-land:

Vi brukar, när vi förhandlar om dubbelbeskattningsavtal, hävda att det inte ska vara hemviststaten utan källstaten som ska ha beskattningsrätten avseende pensioner. Men eftersom det står i OECD:s modellavtal att det är hemviststaten som ska ha rätten att beskatta de här inkomsterna så är det en svår position att förhandla igenom”, säger Ingemar Hansson. Han menar att Sverige inte kan göra särskilt mycket.

En möjlighet är att säga upp avtalet med Portugal för att pressa fram förändringar med hot om att det annars kan bli ett avtalslöst tillstånd. Men ett sådant tillstånd är knappast rimligt eftersom Portugal är ett EU-land.”

 

Stora konsekvenser för den enskilde

Att flytta utomlands är ett stort steg att ta. Ofta flera års planering. Göra sig av med sin svenska bostad, avsluta sin anställning, skaffa en ny bostad i utlandet och (såklart) planera sin ekonomi efter de förutsättningar som gäller. Kanske, baserat på reglerna och förutsättningarna, välja att gå i pension ett par år tidigare efter ett långt arbetsliv i Sverige. Vad finansministern åstadkommer genom att säga upp avtalen är att plötsligt omkullkasta de förutsättningar som många har byggt sina beslut på, beslut som dessutom är mångåriga, rentav livsvariga. Det rimliga hade självfallet varit att tillämpa övergångsregler så att de som flyttar, och tidigare flyttat, under då rådande förutsättningar får behålla de tidigare reglerna samtidigt som framtida utflyttare får beakta de nya reglerna. På detta vis hade finansministern fortfarande kunnat hävda att hon satt stopp för framtida utflyttningar samtidigt som avtalsprinciperna kvarstått för pensionärer som redan hunnit flytta. Det finansministern åstadkommer med ett pennstreck får stora konsekvenser för enskilda individer.

 

Sammanfattningsvis, ett undermåligt beslut att säga upp avtal

  • Sveriges avtal med Portugal och Grekland följer alla givna regler
  • Flertalet svenska pensioner beskattas i Sverige, även om bosättning sker i Portugal eller Grekland
  • Tjänstepension privat sektor beskattas numera i Portugal (så är även fallet i Grekland), det råder ingen skattefrihet
  • Avtalen berör främst andra frågor än pension
  • Några hundra svenska pensionärer flyttar varje år
  • Portugal och Grekland är demokratier och har sin fulla rätt att bestämma sina egna lagar och regler

 

Historien upprepar sig?

Finansministerns utspel verkar inte bygga på logik, enbart politik. Att vinna enkla poäng på att sätta andra i kläm. Nuvarande regering höjde skatten för utlandssvenskarna, SINK-skatten, 2018. Att nu även säga upp skatteavtal med stora konsekvenser som resultat spär sannolikt på frustrationen bland många av de 660 000 svenskar som beräknas bo utomlands. Om syftet med finansministerns utspel är att plocka politiska poäng så kan man påminna om att riksdagsvalet 1979 tycktes vara avgjort till Socialdemokraternas fördel. Tills rösterna från utlandssvenskarna räknades. Det visade sig att dessa röster tvärtom avgjorde till Moderaternas fördel varvid det borgerliga blocket tog makten i regeringen.

 

Utlandssvenskarna röstar av hävd borgerligt och en låg andel (ca 15 % i senaste valet) på Socialdemokraterna. Däremot är valdeltagandet lågt, knappt 40 %. En mobilisering bland svenskarna som bor utomlands kanske kommer att utmynna i att finansministerns nyvunna skalp visar sig vara en pyrrhusseger redan i september 2022?

 

 

Sparsam Skatt, mars 2021.